Et begrep om begrep...

Den diskusjonen som Kjell S Johannesen drar opp er grunnleggende og ikke helt enkel. Den handler jo om hvordan vi konstruerer virkeligheten som et sosialt og individuelt prosjekt. Våre ord, våre begreper har både en sosial og en individuell historie - avhengig av de praksisene eller språkspillene vi har deltatt i. Vår forståelse blir unik og viser seg i vår praksis (eksemplet til Maria med den handikappede som ikke kom inn på T-banevogna). (Det virvler opp mange nye tanker når jeg skriver dette, men det tillater hverken plassen eller tiden... derfor til poenget). Fokus på en definisjon av begrep. Se hva svenske Wikipedia skriver om begrep (den norske utgaven har ingen definisjon). Man sier samtidig at teksten ikke er god nok. Kan vi være med på å vri definisjonen i vår retning? Hva skal til? Hva er det som blir feil slik den nå står? En oppgave for oss etter hvert?

Hilsen
Atle

Gledens høst...

Så ble det en fortsettelse, heldigvis! Det var litt trist å ta avskjed i fjor. Vi hadde jo tenkt så mange spennende tanker sammen. Tiden i høst er kort. Vi har bare to samlinger + eksamen. Derfor kan kanskje denne bloggen bli et alternativ? (jeg gir meg ikke...!)

En blogg er ikke stedet for de lange og dype diskusjonene. En blogg inneholder typisk korte innspill på noen linjer - skrevet ned i full fart. Det uferdiges medium; et spørsmål, en tanke, en ikke helt utenkt tanke, et tips til en artikkel, forfatter, bok... Jeg håper at du har lyst å ta tastaturet fatt. Sammen sitter vi på utrolig mye kompetanse, får vi bare delt en liten flik tror jeg at vi alle har mye å vinne...


Litt teknisk informasjon:

Svare på et innlegg:
Alle kan svare på et innlegg gjennom å klikke på "comments" og skrive. For å lage et innlegg (starte en diskusjon) må du logge deg inn. Det gjør du ved å klikke på B-ikonet øverst til venstre.

Da kommer du med et innloggingsbilde. Der skriver du brukernavn: kthdialoger og passord: Stockholm.

Verre er det ikke.

Hilsen
Atle som gleder seg til høsten

Ditt forhold til Evert Taube

Et av de sterkeste minnene mine fra vår eksamen i høst var selve eksamen med Sven's fremføring av Fritjof i Arkadien. Her forteller Sven litt mer om bakgrunnen og kommer med noen tips til den som vil lese mer. Jeg inviterer samtidig dere til å skrive litt om deres forhodl til Evert Taube. Du kan bruke comments nedenfor (hvor jeg også skal legge inn en liten kommentar) .

Hilsen Atle

Lenke til teksten til Fritjof i Arkadien

I Skien i Norge finnes det tydeligvis en Taube-entusiast ved navn Ivar A Skifjeld. Han har også en del å komme med til visa om Frithiof i Arkadien.

Fra Sven:
Analysen av Fritiof i Arkadien är helt och hållet min egen, så den har jag inte läst någonstans, mer än att jag slog upp Arkadien och Vergilius i Nationalencyklopedin. Konstigt nog tycks vi inte se det som ligger framför näsan på oss i en text. När man väl sett Skapelseberättelsen, Vergilius och Botticelli sammanvävda med en tjugotalsschlager, och det gamla Europas kvinnor ställda bredvid Nya Världens, ja då tycks det ju självklart alltihop.

Andra sånger som också är mycket sinnrikt konstruerade (men naturligtvis ur helt andra aspekter!) är exempelvis Så skimrande var aldrig havet, Kom i min famn (Sommarnatt) och Damen i svart med violer.

Så det är bara att sätta sig ner och läsa, spela, sjunga och iaktta texterna uppmärksamt. Då ser man efter ett tag hur han gjort (Aha! Vilken rackare! tänker man), vilket ger en ytterligare förhöjd njutning av
Taubes sanslösa förening av intellekt – som nästan aldrig syns på ytan, och sensualism – som däremot känns på djupet.

Kolla också in Taubes tolkningar av fyra shakespearesonetter, som han kallar Di ktaren och tiden . När man gjort detta kan man roa sig med att försöka göra en egen tolkning av en av dessa sonetter (rimmade enligt shakespeares mönster) och därefter begrunda resultatet. Det är mycket givande.
Ett skakande kvinnoöde gestaltas i M ålaren och Maria-Pia, en sång som Taube själv aldrig spelade in. I slutraden drar han undan ridån och bakom kvinnan i Ligurien står historiens alla kvinnor som krossats av den manliga imperialismens meningslösa våld. En av hans starkaste sånger. Rätt tolkad blir den fasansfull..
Två bra böcker om Taube är den som Mikael Timm har skrivit, liksom Georg Svenssons. Det lär ha kommit en ny (bra!) bok av en ung forskare i Göteborg vars namn jag inte kommer ihåg just nu.

Hilsen

Sven

En liten feil...

Et kryss for mye... gjorde at ikke alle fikk tillatelse til å kommentere uten å logge seg inn først. Nå er det derimot mulig. I klartekst: du kan kommentere andres innlegg fritt, men vil du lage et eget innleg (en post) må du logge deg inn først.

Hilsen
Atle

Till alla stickningsfrälsta!

Igår kom nya numret av tidningen "Turist" (Svenska turistföreningens medlemstidning; jättebra) i min brevlåda. Och vad hittar jag i den? Jo en artikel om nya trenden stickning! Det stickas tydligen för fullt runt hela riket. I Åhus finns ett nyöppnat stickkafè. Tidningen tipsar om ettantal länkar, bl a www.stickamera.nu och www.sticka.org

Mvh
Anna Witt

Tusen takk for sist!

Jeg synes det var to fine men intense og hektiske dager. Gjennom at vi går inn i hverandres tekster føler jeg jo at vi kommer nærmere hverandre enn om vi bare hadde snakket sammen om andres tekster. Det er også en side ved dialogseminarmetoden. Maria har et sted sagt at teksten og samtalen tar oss til "olika platser" og jeg tror i tillegg at det også gjelder i forhold til oss som mennesker. Den personlige teksten tar oss til "olika platser" hos oss selv.

Til tross for at jeg har vært fullt opptatt i dag er det mange tanker som har surret rundt i hodet. Da jeg sa "och jag forskar på mig själv" under presentasjonen overfor journalistene, så er det litt sant. For meg er dette også et erkjennelsesprosjekt. Det har så mange tråder inn til meg sel, min måte å se på og agere i verden. Jeg tror tanken om "Att skriva i hop sig" er veldig viktig og at den blir viktigere og viktigere fordi alt går så fort i vår tid og vi skal oppleve så mye. Refleksjonsrommene har en tendens til å bli borte og jeg tror det er et alvorlig problem. Vi blir så opptatt med alt det vi skal gjøre (på jobb og privat) at vi ikke har tid til å reflektere over de store utfordringene i livet og vi bare står på...

Dialogseminaret vårt blir derfor et viktig mellomrum som føder et ønske om å fortsette dialogen for de den er så vesentlig.

I all musik kan man se så gott som allting

Stort tack Atle för att du fixade denna blogg! Vilken fantastisk kurs vi går! Mitt huvud är fullt av tankar som vill redas ut och hitta rätt.

Här kommer ett citat ur min favoritbok "Grupp Krilon", beträffande musik;

"I all musik kan man se så gott som allting. Med musiken är det som med det fattiga spanska värdshuset, någon har berättat om, där man kan få allt - bara man själv har det man vill ha, med sig när man kommer dit. I musiken kan man se strömmande vatten, springande, vilda hästar med långa, fladdrande manar, se vind som stryker över skogstopparna eller genom sädesfälten, och stranddyningar som häver sig, bryts i vattenväggar och skum och risslande rinner tillbaka in i nästa, överväldigande våg. I musiken kan man också se enbart nottecken, om man har det bildsinnet, det räknesinnet. Vad såg de sju männen? Det är valfritt för berättaren, författaren, att bestämma, det är valfritt för läsaren, lyssnaren. När blicken, den inre, väsentliga, verkligt åskådande får vandra som mänskans drift leder den, då vill den stanna vid det närmaste, även om den avskyr det, i jaget, det egna, det som har med det egna att göra. Eller den vill fly bort från det egna; men också denna önskan bestäms av jaget, den är lydnad mot dess befallning. Livet är något av handlande och mycket av skådande. Livet förbrukas mer än det levs. Luckor öppnas under musiken, luckor som är stängda eller halvt stängda mot det förflutna och mot framtiden. Man tänker inte, man ser. Regn av blommor, eller stenskred kanske, men man själv är med där: erövringar av lycka eller förlusten av den. Klar stjärnnatt, översnöade fält under månen, ett ansikte, ett rum, minnen. Minnen, det är var livet får tillbaka av vad det förbrukat och av det som förbrukats, det är vad mänskan får tillbaka av det hon förbrukat - får tillbaka på detta sätt. Oro eller lugn, det är återbetalningen, det är vinsten, resten, livsmaskinens produktionsresultat."