I all musik kan man se så gott som allting

Stort tack Atle för att du fixade denna blogg! Vilken fantastisk kurs vi går! Mitt huvud är fullt av tankar som vill redas ut och hitta rätt.

Här kommer ett citat ur min favoritbok "Grupp Krilon", beträffande musik;

"I all musik kan man se så gott som allting. Med musiken är det som med det fattiga spanska värdshuset, någon har berättat om, där man kan få allt - bara man själv har det man vill ha, med sig när man kommer dit. I musiken kan man se strömmande vatten, springande, vilda hästar med långa, fladdrande manar, se vind som stryker över skogstopparna eller genom sädesfälten, och stranddyningar som häver sig, bryts i vattenväggar och skum och risslande rinner tillbaka in i nästa, överväldigande våg. I musiken kan man också se enbart nottecken, om man har det bildsinnet, det räknesinnet. Vad såg de sju männen? Det är valfritt för berättaren, författaren, att bestämma, det är valfritt för läsaren, lyssnaren. När blicken, den inre, väsentliga, verkligt åskådande får vandra som mänskans drift leder den, då vill den stanna vid det närmaste, även om den avskyr det, i jaget, det egna, det som har med det egna att göra. Eller den vill fly bort från det egna; men också denna önskan bestäms av jaget, den är lydnad mot dess befallning. Livet är något av handlande och mycket av skådande. Livet förbrukas mer än det levs. Luckor öppnas under musiken, luckor som är stängda eller halvt stängda mot det förflutna och mot framtiden. Man tänker inte, man ser. Regn av blommor, eller stenskred kanske, men man själv är med där: erövringar av lycka eller förlusten av den. Klar stjärnnatt, översnöade fält under månen, ett ansikte, ett rum, minnen. Minnen, det är var livet får tillbaka av vad det förbrukat och av det som förbrukats, det är vad mänskan får tillbaka av det hon förbrukat - får tillbaka på detta sätt. Oro eller lugn, det är återbetalningen, det är vinsten, resten, livsmaskinens produktionsresultat."